Förlossningsbrev
Så här såg det ut hos barnmorskan idag:
Blodtryck: 140/90
Blodsocker: 4,2
Blodvärde: 112
SF-mått: 34
Bebisens hjärtljud: 144
Blodtrycket är ännu förhöjt men inget katastrofalt. Däremot har mitt blodvärde sjunkit och jag ska börja äta två järntabletter fram tills förlossningen. Det känns lite drygt faktiskt men vad ska jag göra? Nästa besök blir på tisdag eller onsdag, jag fick själv välja dag. Hon tar bara blodtrycket och kollar en urinsticka. Annars så är bebisen äntligen fixerad och sjunkit långt ner i bäckenet, yay!
Idag skrevs även ett förlossningsbrev eller förlossningsplan om man hellre vill säga det. Vi skulle skrivit i vecka 35 redan men det glömdes bort eftersom att det var då mitt höga blodtryck upptäcktes. Men alla mina önskemål kom med och det blev ingen roman utan kortfattat, som det ska vara. Är supernöjd! Dock så kanske det blir helt tvärtom. Vad vet jag? Jag har aldrig fött barn och försöker tänka att det går som det går, men önska kan man alltid göra. :)
Jaha, hur ser min drömförlossning ut då?
- Jag vill helst inte att de sätter pvk (nål) i onödan. Många sätter utan anledning i förebyggande syfte och är den inte nödvändig så vill jag inte ha en. Men det kan ändå hända att de vill att jag har en pvk pga blodtrycket och det accepterar jag utan vidare.
- Jag vill bada och ha lustgas i smärtlindring. Även TENS som jag själv har med mig dit. EDA vill jag undvika om det går. Det är en fråga om kontroll, är rädd för att bli värksvag bl.a. och dessutom så tycker jag att nålar är obehagliga (när det gäller mig själv, i mitt yrke så har jag absolut inga problem med att sticka andra hehe). Dubbelmoral I know! ;)
- Jag vill helst vara i fred på rummet med David. Personal får vara där när det gäller medicinska saker och när jag ber om det. Har även tackat nej till studenter, barnmorskestudenter är okej men inga andra.
- Påminnas om att röra på mig så mycket som möjligt. Finns en risk att jag stänger av och blir liggandes i sängen annars.
- Det viktigaste av allt: Hålla koll på perineum och ge skydd och stöd under krystskedet! Min största rädsla med att föda barn är att gå sönder all the way. Men försöker att tänka positivt, Gällivare har minst antal 3 och 4 gradens bristningar rent procentuellt och barnmorskan har sagt att så länge jag lyssnar på vad hon säger och att de är noga med att hålla perineumskydd så är det ingen fara. Känns ändå rätt så tryggt!